Samtalet som problemlösning och för utveckling

Helt plötsligt förändrades våra liv och vår vardag på bara ett par veckor. Med corona fick vi en global kris, förenad med oro och osäkerhet. Redan innan var den stressrelaterade och psykisk ohälsa utbredd och nu anser många att den kommer öka. Vi tycker att det är dags att göra upp med stressen och skapa ett samhälle där det funkar att jobba, ha en meningsfull fritid och även ha tid för sig själva. En hållbar vardag, helt enkelt. Där vi inte behöver riskera nära relationer och den egna hälsan för status, framgång och resultat. Förhoppningsvis kan en god sak som kommer ur pandemin vara en ökad medvetenhet och vilja till en sådan förändring.

Sustain Talk är en samtalsmetod utvecklad utifrån bl.a. David Bohm och William Isaacs teorier och metoder om dialogen och dess möjligheter att lösa problem och skapa utveckling genom att “tänka tillsammans”. Vi tror att genom mer tid för och träning i konsten att samtala kommer det bidra till hälsa, personlig hållbarhet, verksamhetsutveckling och ett mer hållbart samhälle.

Sustain Talk kan användas såväl för individuella utmaningar som i familjer som för organisationer och när samtal förs på samhällsnivå. Metodiken är densamma.

Ibland behöver man extern hjälp och kan du boka samtal med någon av våra professionella samtalspartners. Under menyn Digitala utbildningar hittar du kortare webinar och längre utbildningar.

Sustain Talks fem faser

Fas 1 – Incheckning

Allt börjar med att två eller flera personer möts i ett samtal. Det finns ett tema för samtalet som alla överens om. Är ni inte det, behöver ni börja med att komma överens om vad samtalet ska handla om.

Fas 2 – Uttala & lyssna

Utöver att du själv öppet och ärligt deltar i samtalet är du mån om att aktivt lyssna. Du lyssnar med målet att förstå vad andra säger utan att du gör egna tolkningar och värderingar. Det förutsätter att du stänger ner din inre dialog, lägger bort fokus på vad du ska säga härnäst och på vad du vill att samtalet ska leda fram till. Du ställer klargörande och utforskande frågor. 

Fas 3 – Reflektion

Tillsammans undersöker ni underliggande premisser, orsaker, normer, synsätt, antaganden. ”Så intressant! Låt oss undersöka saken.” På så sätt ökar er gemensamma förståelse och det “mentala svängrummet” expanderar. Det ger möjlighet till att bryta tankens fängelse för att se nya perspektiv och möjligheter.

Fas 4 – Generering

Tillsammans undersöker ni nya, tidigare okända möjligheter och får nya insikter. Samtalet präglas av ett kollektivt flöde där det inte längre är viktigt vem som sa vad, det viktiga är att ni tillsammans kommer framåt. Kreativiteten stark och tankens fängelse minimerat. Här hittar ni nya svar på gamla frågor.

Fas 5 – Utcheckning

Ni sammanfattar och summerar samtalet. Säkerställer vad ni kommit fram till och är det någon som behöver tilldelas ansvar gör ni det. Ni bestämmer hur och när ni följer upp.

Sustain Talk på 4 nivåer

Hur kan jag använda Sustain Talk?

Du som person kan vända sig till en vän  eller kollega för att få hjälp med ett problem eller få vädra hur du mår. Berätta för den du ska prata med om Sustain Talk. Fundera över i vilken miljö du känner dig trygg och kreativ och förlägg ert möte till en sådan plats. Säkerställ att ni har den tid du tror att ni behöver för ert samtal. Bedöm om du redan innan ska berätta för personen vad det är du vill prata om, kanske den då kan förbereda sig.  

Hur kan vi använda Sustain Talk hemma?

Antingen kan ni ha regelbunden tid avsatt där ni sätter er ner tillsammans för att dela hur ni har det just nu, vad ni behöver och önskar er. Sustain Talk kan också vara en metod att ta till när konflikter eller problem uppstår. Men det är att föredra att ni “tränar” på metoden när ni är på god fot med varandra t.ex. när ni ska planera inför sommaren. 

Hur kan vi använda Sustain Talk på jobbet?

Sustain Talk är en mycket bra metod när ni behöver lösa ett problem eller vara innovativa. Är ni fler än två personer utse en person som håller i samtalet. Som ser till att ni gör varje fas klar innan ni går vidare till nästa. Att alla får komma till tals och om det behövs håller i en talarordning. Använd gärna en whiteboard eller post it lappar för att dokumentera och visualisera ert samtal. 

Dialoger om samhällsfrågor

Är du ansvarig för att leda möten och samtal i en samhällsfråga där ni vill lyssna in och få idéer från en större grupp människor kan Sustain Talk användas. Dock är den inte lämplig om målet är att förankra något som redan är beslutat eller utgången förutbestämd. Detta gäller förstås även i familjer eller på arbetsplatser.

Några tips om det är många som ska mötas är att använda den sk cafémetoden. Låt deltagarna sitta kring kafébord för att skapa ett förtroligt och samtalsvänligt klimat. Mellan faserna får man sätta sig vid ett nytt bord, låt en person sitta kvar. Samtalen dokumenteras på blädderblocksblad. Vad som sagt vid varje bord delas i helgrupp och på så sätt skapas en gemensam bild.

Sustain Talks grunder

Dialogkrafterna

Genom att låta både påverkan och utforskande får rum skapas förutsättningar för att samtalet leder framåt.
Den påverkande kraften – hjälper oss att hålla fokus och lyfta de viktiga och avgörande frågorna till ytan.
Den utforskande kraften– använder vi för att skapa förståelse, vidga och byta perspektiv.

Isaacs beskriver både vilka tankemönster som hindrar oss men även hur vi kan utveckla ett förhållningssätt som hjälper oss att bryta mönster och invanda strukturer. Dialogkrafter som hjälper oss framåt:

UTTALA
Vi vågar uttala både det som finns i den nuvarande situationen och det nya som växer fram i samtalet. Vilket kräver öppenhet att se och mod att säga.

Frågeställningar som kan hjälpa oss på traven är ”Vad behöver sägas?”, “Vad talar vi inte om?”, “Vad är det vi alla egentligen tänker men inte vågar uttrycka?” eller “Vad är det som växer fram inom mig som jag inte trodde fanns?”

LYSSNA
Aktivt lyssna på andra och ställa frågor utifrån de tankar som väcks hos mig när jag lyssnar på den andre och det kräver medveten uppmärksamhet, närvaro och en ärlig vilja att förstå den andre. Att verkligen lyssna innebär att jag riskerar att ändra uppfattning. ”Vilka frågor väcks hos mig” är den guide vi har till hands, att använda vårt inre som resonanslåda, inklusive våra känslor.
REFLEKTERA
Här behöver vi modet att släppa kontrollen och ersätta den med uppmärksamhet av vad som sker. Den nya tryggheten får vi finna i det gemensamma skapandet som kommer ta oss till en bättre plats. Den reflekterande kraften hjälper oss att se hur saker och ting hänger ihop, att få nya perspektiv på frågeställningen eller att byta fokus till annan frågeställning. Frågan vi bär med oss är ”hur hänger detta ihop”.
KORRIGERA
Istället för att söka argument för, och bundsförvanter till min ståndpunkt och vara kvar i enkla, svart/vita lösningar väljer jag att söka svar på frågan ”hur passar detta in i det jag redan vet och tycker”. På så sätts säkerställs rimligheten i det som sägs, både i egna och andras antaganden. Bilden vi får fram blir nyanserad, de gråa skalorna lyfts fram, och vi ser både det som talar för men även emot.

Tre språken

Vilket språk talar du? För att föra ett genuint samtal behöver vi ha koll på vilket språk vi själva talar samt ha förståelse för att andra kan prata andra språk. Och ja nu menar vi inte tyska, kinesiska etc. Utan vi har olika språk inom svenska språket. Språken visar sig också i hur vi reagerar på händelser vi är med om.

De tre huvudspråken är; känslans, handlingens och innebördens språk.

Ett sätt att förbättra sin kommunikation med andra är att lyssna efter och uttrycka dig på den andres språk. Dessa språk finns också att hitta på organisationsnivå. HR-avdelningar talar ofta känslans och innebördens språk, eftersom man huvudsakligen arbetar med människor. Medans produktionsavdelningen pratar i handlingens språk för de behöver visa på handlingskraft och leverans. Här kan det uppstå problem!

När det kommer till planerade förändringar är det klokt att beskriva den utifrån perspektiven – känsla, handling och innebörd. Det ger samtidigt en mer målande beskrivning av förändringen.

KÄNSLANS SPRÅK
Känslans språk

Tar vi hand om människan och känslorna? Hjärtat som talar.

Ser vi reaktioner från en person med känslans språk på t.ex. en händelse som när prinsessan Diana omkom i en bilolycka i Paris uttrycker de sorg, vrede, medlidande med barnen, chock m.m.

HANDLINGENS SPRÅK
Handlingens språk

Vad göra? Energi till handling.

Ser vi reaktioner från en person med handlingens språk på t.ex. en händelse som när prinsessan Diana omkom i en bilolycka i Paris ställer de krav på åtgärder för att förhindra rattfyllerister att köra bil, att media förföljer kändisar o.s.v.

INNEBÖRDENS SPRÅK
Innebördens språk

Vad innebär detta, vilka konsekvenser får det? Idéer, teori, filosofi.

Ser vi reaktioner från en person med innebördens språk på t.ex. en händelse som när prinsessan Diana omkom i en bilolycka i Paris ställer de frågan vad det innebär för engelska kungahuset, hur påverkas relationen media och medborgare o.s.v.

Tillitsrum

Vi behöver varandra för att se och bryta mönster​ och det är genom samtal vi ser helheter och känner meningsfullhet​. Tillsammans kan vi lyfta oss till en metanivå för att få andra perspektiv. Det är inte problemet som är problemet utan hur vi hanterar det…​ MEN att lyckas med detta förutsätter att vi lyckas skapa tillit mellan dem som för samtalet. Oavsett om det är två personer vid sitt köksbord eller en arbetsgrupp i konferensrummet. 

Tillit är något man bygger upp tillsammans, i vardagens handlingar och samtal. För att lyckas nå en genererande dialog är det ett antal faser av tillit som behöver passeras.

KONVENTIONEN

Helheten i fokus

Säger ej vad man egentligen tänker och känner

Frånvaro av reflektion

FRAGMENTERING

Börjar säga vad man egentligen tänker och känner

Fragmentering dvs olikheterna blir tydlig

Energin och intensiteten ökar

Fortsatt frånvaro av reflektion

Insikt som krävs ”jag är inte min åsikt”

Oftast stannar gruppen här och återvänder

En mening eller kroppsspråk kan återföra gruppen

REFLEKTERANDE DIALOG

Förklarar sin åsikt, inte bara uttalar

Reflekterar kring hur åsikterna påverkar

Nyfikenhet viktigt förhållningssätt 

Klarar av att inte ha svar eller tänkt klart

Ser att det finns något större än vad jag själv kan se

Reflekterande samtal/dialog är etablerad

Fragmenteringskrisen – inser vidden av olikheterna

GENERERANDE DIALOG

Sätter helheten först – syftet

Helt nya möjligheter uppstår

Upplever förluster 

Ger samtidigt plats för något nytt

Övergår från att tala om sådant vi ”vet” –  talar direkt från hjärtat och det kan överraska

Bortser från vad andra ska tycka

Orden får en kraft som skapar förbindelse mellan människor –är det som leder till handling!